Omega-3, D-vitamin och protein i fisk: tabell per art
Mest omega-3 har de feta fiskarna. Rå makrill har 4,6 gram av de långa omega-3-fettsyrorna EPA och DHA per 100 gram, sardiner i olja 2,9 gram och saltsill 2,8 gram enligt Livsmedelsverkets livsmedelsdatabas. Odlad norsk lax har 0,9 gram och torsk 0,2 gram. Rå ål har mest av allt, 5,7 gram, men ål bör inte ätas alls.
Snabba svar
Vilken fisk innehåller mest omega-3?
Bland fiskarna i Livsmedelsverkets databas har rå ål mest, 5,7 gram EPA och DHA per 100 gram, följd av makrill med 4,6 gram. Sedan kommer stekt och varmrökt makrill, rökt ål, sardiner i olja och saltsill. Ål är rödlistad av WWF och bör inte ätas, så makrill och sill är de vanliga valen.
Har lax mycket omega-3?
Måttligt. Rå odlad norsk lax har 0,9 gram EPA och DHA per 100 gram, vildfångad svensk lax 1,9 gram. Makrill har ungefär fem gånger så mycket som den odlade laxen. Vild lax från Östersjön, Vänern och Vättern omfattas av Livsmedelsverkets råd om dioxin och PCB.
Vilken fisk har mest D-vitamin?
Flatrökt ål har mest, 98 mikrogram per 100 gram, men ål bör inte ätas. Av övriga har rå gös 29, vildfångad svensk lax 24,9, tilapia 24,3, abborre 21,4 och matjessill 20,8. För gös, abborre och vild lax från Östersjön finns kostråd om kvicksilver och dioxin.
Vilken fisk har mest protein?
Kokt torskfilé har 30,3 gram protein per 100 gram, löjrom 24,5 gram och tonfisk på burk 24,1 gram. De flesta råa fiskar ligger mellan 15 och 22 gram. Inlagd sill har 9,8 gram.
Hur mycket D-vitamin behöver man per dag?
Livsmedelsverket anger 10 mikrogram om dagen för barn från ett år, vuxna upp till 74 år och gravida och ammande, och 20 mikrogram för den som är 75 år eller äldre eller får lite sol. 100 gram rå odlad lax ger 7,4 mikrogram enligt databasen.
Finns i butiken
Se hela sortimentet-
Rökt makrill1 st (0,4 till 0,5 kg)179 kr
-
Rökt böckling1 st69 kr
-
Laxfilé Bömlo pre-rigor0,5 kg349 kr698 kr/kg
-
Matjessillfiléer4 st98 kr
-
Saltsillfiléer i hink1 kg149 kr149 kr/kg
-
Torskrygg0,5 kg489 kr978 kr/kg
-
Hämta i butik
Beställ på nätet och hämta i Ålsten eller på Kungsholmen.
Så beställer du och hämtar
Varför fet fisk
Livsmedelsverket skriver att feta fiskar som lax, sill och makrill är rika på omega-3-fetter, som kan minska risken för hjärt- och kärlsjukdom och är viktiga för hjärnans utveckling och funktion. Fisk ger också D-vitamin, jod och selen, som det kan vara svårt att få tillräckligt av. Rådet är att äta fisk 2 till 3 gånger i veckan och variera mellan feta och magra sorter. Se Hur ofta ska man äta fisk.
Det här visar siffrorna
- Makrill har mest omega-3 av de fiskar som går att äta ofta. Butiken säljer rökt makrill.
- Sill har mer omega-3 än odlad lax. Saltsill har 2,8 gram per 100 gram, inlagd sill 1,4 till 1,6 gram och rökt böckling 1,4 gram. Inlagd sill har också mycket D-vitamin, 11,3 till 12,3 mikrogram.
- Odlad lax har mindre omega-3 än vild. Rå odlad norsk lax har 0,9 gram och vildfångad svensk lax 1,9 gram. Vildfångad lax har också mer D-vitamin.
- Mager vit fisk som torsk, kolja och sej har nästan ingen omega-3 men omkring 18 till 19 gram protein och mycket jod, 112 till 180 mikrogram per 100 gram.
- Skaldjur är magra. Hummer och havskräfta har mycket jod, och brunt krabbkött har mycket selen men ska inte ätas, se Krabbsmöret och kadmium.
Som jämförelse rekommenderar Livsmedelsverket 10 mikrogram D-vitamin om dagen för de flesta från ett års ålder, och 20 mikrogram för personer från 75 år och för den som får lite eller ingen sol. 100 gram rå odlad lax ger 7,4 mikrogram och 100 gram inlagd sill 11,3 till 12,3 mikrogram.
Höga värden och kostråden
Flera av fiskarna med höga värden har kostråd. Gös, abborre och gädda kan innehålla kvicksilver. Vild lax och öring från Östersjön, Vänern och Vättern, och sill och strömming från Östersjön, kan innehålla dioxin och PCB. Ål ska inte ätas alls. Läs Kvicksilver, dioxin och PCB innan du väljer efter tabellen. Den sill som säljs i matbutiker kommer oftast inte från Östersjön, och lax i butik är oftast odlad eller fångad i Atlanten eller Stilla havet.
Tabell: näring per 100 gram
Sorterad efter omega-3 (EPA och DHA). Värdena gäller 100 gram ätlig del ur Livsmedelsverkets livsmedelsdatabas, version 2026-06-29.
| Livsmedel | Omega-3, EPA och DHA (g) | D-vitamin (µg) | Protein (g) | Fett (g) | Energi (kcal) |
|---|---|---|---|---|---|
| Ål rå | 5,7 | 23,0 | 17,3 | 32,5 | 369 |
| Makrill rå | 4,6 | 5,4 | 17,0 | 25,0 | 290 |
| Makrill stekt m. salt | 4,4 | 5,5 | 20,4 | 24,0 | 295 |
| Makrill filé varmrökt | 4,3 | 6,3 | 20,1 | 27,7 | 327 |
| Ål varmrökt flatrökt | 4,1 | 98,0 | 17,8 | 40,2 | 428 |
| Makrill urtagen varmrökt | 3,8 | 3,5 | 19,4 | 24,5 | 296 |
| Ål varmrökt rundrökt | 3,1 | 48,0 | 19,1 | 30,5 | 347 |
| Sardiner i olja konserv. | 2,9 | 15,0 | 24,0 | 21,1 | 284 |
| Saltsill rå | 2,8 | 8,3 | 19,0 | 19,0 | 245 |
| Saltsill urvattnad konserv. | 2,3 | 5,0 | 16,5 | 16,0 | 208 |
| Ansjovis skarpsill konserv. | 1,9 | 14,0 | 12,5 | 13,1 | 215 |
| Lax vildfångad Sverige rå | 1,9 | 24,9 | 22,5 | 10,4 | 188 |
| Öring odlad rå | 1,8 | 6,9 | 19,0 | 10,0 | 166 |
| Sill inlagd u. lag | 1,6 | 12,3 | 9,8 | 12,0 | 235 |
| Guldsparid rå | 1,5 | 6,9 | 18,9 | 11,4 | 177 |
| Sill matjessill konserv. | 1,5 | 20,8 | 9,5 | 11,5 | 210 |
| Böckling varmrökt | 1,4 | 9,6 | 21,2 | 12,8 | 199 |
| Sill inlagd olika smaker | 1,4 | 11,3 | 9,8 | 14,0 | 245 |
| Röding rå | 1,3 | 5,8 | 19,9 | 7,9 | 151 |
| Sill rå | 1,3 | 5,8 | 16,7 | 9,0 | 148 |
| Skarpsill | 1,3 | 20,3 | 17,6 | 9,0 | 152 |
| Siklöja rå | 1,2 | 4,0 | 19,0 | 6,5 | 135 |
| Ättikströmming | 1,2 | 8,9 | 12,2 | 15,2 | 220 |
| Krabba brunt kött kokt | 1,1 | 0,0 | 18,8 | 7,8 | 163 |
| Lax kokt m. salt | 1,1 | 6,9 | 23,7 | 16,6 | 246 |
| Lax odlad Norge fjordlax rå | 0,9 | 7,4 | 20,2 | 14,1 | 210 |
| Lax varmrökt urtagen | 0,9 | 9,0 | 21,9 | 14,8 | 220 |
| Sik urtagen varmrökt | 0,9 | 10,6 | 21,8 | 5,0 | 132 |
| Stenbitsrom | 0,9 | 2,9 | 10,6 | 3,4 | 84 |
| Havsabborre rå | 0,8 | 4,7 | 19,5 | 6,2 | 134 |
| Löjrom saltad | 0,8 | 7,0 | 24,5 | 2,3 | 126 |
| Strömming rå | 0,8 | 8,2 | 18,0 | 4,0 | 108 |
| Blåmussla kokt m. vin avrunnen | 0,7 | 0,0 | 18,5 | 3,3 | 113 |
| Hälleflundra vild rå | 0,7 | 9,4 | 15,5 | 8,6 | 139 |
| Krabba kokt | 0,7 | 0,0 | 19,7 | 4,0 | 125 |
| Lax kallrökt | 0,7 | 5,2 | 20,0 | 9,8 | 173 |
| Hälleflundra odlad Atlanten rå | 0,6 | 2,7 | 20,0 | 2,4 | 102 |
| Lax gravad | 0,6 | 6,2 | 18,8 | 8,7 | 166 |
| Ostron | 0,5 | 3,1 | 9,3 | 2,4 | 55 |
| Öring Sverige rå | 0,5 | 13,2 | 22,0 | 2,9 | 115 |
| Bläckfisk rå | 0,4 | 0,0 | 15,4 | 1,7 | 83 |
| Flundra rå | 0,4 | 0,8 | 18,3 | 2,2 | 94 |
| Hummer kokt el. konserv. | 0,3 | 0,0 | 18,7 | 1,5 | 90 |
| Piggvar rå | 0,3 | 2,0 | 16,7 | 1,7 | 83 |
| Påläggskaviar original | 0,3 | 1,4 | 8,8 | 35,8 | 414 |
| Surströmming | 0,3 | 5,9 | 11,8 | 3,9 | 82 |
| Havskräfta kokt | 0,2 | 0,0 | 17,2 | 0,9 | 78 |
| Pilgrimsmussla | 0,2 | 0,0 | 9,5 | 0,5 | 43 |
| Regnbågslax odlad rå | 0,2 | 6,7 | 18,1 | 3,5 | 106 |
| Räka kokt | 0,2 | 0,0 | 17,6 | 0,6 | 77 |
| Rödspätta filé stekt m. salt | 0,2 | 4,9 | 17,6 | 0,9 | 79 |
| Tonfisk i vatten konserv. avrunnen | 0,2 | 4,2 | 24,1 | 1,0 | 106 |
| Torsk filé kokt m. salt | 0,2 | 2,5 | 30,3 | 0,8 | 130 |
| Torsk rå | 0,2 | 1,8 | 18,2 | 0,5 | 78 |
| Abborre rå | 0,1 | 21,4 | 19,8 | 0,6 | 86 |
| Gädda rå | 0,1 | 5,3 | 20,2 | 0,2 | 84 |
| Kräfta kokt | 0,1 | 0,0 | 15,6 | 0,8 | 71 |
| Kummel rå | 0,1 | 0,7 | 16,5 | 0,4 | 71 |
| Lake rå | 0,1 | 4,9 | 16,5 | 0,4 | 71 |
| Lutfisk kokt | 0,1 | 0,1 | 5,9 | 0,5 | 28 |
| Lutfisk rå frysvara | 0,1 | 0,4 | 6,3 | 0,3 | 28 |
| Sej rå | 0,1 | 0,2 | 19,1 | 0,5 | 82 |
| Sik rå | 0,1 | 8,0 | 20,9 | 0,6 | 90 |
| Tonfisk gulfenad rå | 0,1 | 5,3 | 21,7 | 0,6 | 95 |
| Gös rå | 0,0 | 29,0 | 20,2 | 0,2 | 84 |
| Hummer kokt | 0,0 | 1,0 | 19,0 | 0,9 | 85 |
| Kolja rå | 0,0 | 1,5 | 19,4 | 0,0 | 79 |
| Krabba vitt kött kokt | 0,0 | 0,0 | 20,5 | 0,3 | 86 |
| Kräfta kräftstjärtar konserv. u. lag | 0,0 | 0,0 | 15,6 | 0,4 | 71 |
| Marulk rå | 0,0 | 1,0 | 15,8 | 0,1 | 65 |
| Pangasiusmal rå | 0,0 | 0,0 | 13,1 | 1,1 | 63 |
| Rödspätta rå | 0,0 | 4,0 | 12,4 | 0,6 | 56 |
| Tilapia rå | 0,0 | 24,3 | 17,9 | 1,6 | 87 |
I butiken finns bland annat laxfilé från Bömlo, matjessillfiléer, saltsillfiléer och torskrygg. Mer om de feta fiskarna finns på Sillfiskar och makrill och i Odlad eller vild lax.



