Hoppa till huvudinnehållet
En röd fiskebåt med beteckningen GG 500 ligger vid kajen

Göteborgs fiskauktion

Trål, garn och bur: så fångas fisken och skaldjuren

Fiskebåt vid kajen. Ruta ur egen film. Bild: Fiskskaldjur

Fiskeredskap delas in i aktiva och passiva. Aktiva redskap som trål, not och skrapor dras genom vattnet eller sätts runt fisken. Passiva redskap som garn, burar och långrev står still. Redskap som dras över botten skadar den mer. WWF bedömer varje art efter både fångstmetod och fångstområde.

Snabba svar

  • Vad är skillnaden mellan aktiva och passiva redskap?

    Havs- och vattenmyndigheten räknar trål, vad, not och skrapredskap som aktiva redskap. De dras genom vattnet eller sätts runt fisken. Garn, fällor, burar, krokar och linor är passiva redskap. De står still, och fisken eller skaldjuret simmar eller kryper själv in.

  • Hur fångas havskräftor och hummer?

    Havskräfta fiskas med bur och med bottentrål, som i vissa områden har en sorteringsrist för att minska bifångsten. Hummer fångas i burar som kallas tinor, och enligt Länsstyrelsen får hummer bara fiskas med tina eller bur. WWF kallar tinor en skonsam fiskemetod.

  • Hur fiskas räkor?

    Nordhavsräkan fiskas med bottentrål. I Skagerrak och Kattegatt ska trålen ha en rist som sorterar ut fisk, enligt Havs- och vattenmyndigheten. WWF Fiskguiden ger rött ljus för räka trålad i Skagerrak, Kattegatt, Nordsjön och Norska rännan, och gult för räka trålad vid Island, Svalbard och Grönland.

  • Varför kan samma art vara både grön och röd hos WWF?

    WWF bedömer varje kombination av art, fångstmetod och område för sig. Krabba fångad med tinor i Skagerrak och Kattegatt i Sveriges zon får grönt, krabba från svenskt garnfiske gult och trålad krabba rött oavsett var den fångats.

  • Vad är bifångst?

    Bifångst är fisk och djur som följer med i redskapet fast fisket gällde en annan art. Långa fångas till exempel främst som bifångst vid torsk- och havskräftfiske med trål, och marulk tas också som bifångst i fisk- och kräfttrål.

  • Vad är en rist i en trål?

    En rist är ett galler i trålen som sorterar fångsten. Kräftor eller räkor går igenom spalterna in i trålpåsen, medan större fisk leds ut genom en öppning. Enligt Havs- och vattenmyndigheten får spalterna vara högst 35 mm i kräfttrål och högst 19 mm i räktrål.

Tre sorters fiske

Göteborgs fiskauktion delar det svenska fisket i tre huvudtyper. Det pelagiska fisket tar fisk som lever fritt i vattnet, som sill och makrill, med trål eller not. Det demersala fisket tar bottenlevande arter, som plattfisk, torskfisk, havskräfta och räka, med trål. Den tredje typen är fiske med passiva redskap: nät, burar och långrev.

På Västkusten finns båda sorterna. Den 31 december 2025 hade Västra Götalands län 111 fiskefartyg med aktiva redskap och 251 med passiva, enligt Havs- och vattenmyndigheten. De flesta är små båtar: 294 av länets 362 fartyg är kortare än 12 meter.

Metoderna i korthet

MetodSå fungerar denExempel på arter
BottentrålEn nätstrut som dras längs bottenRäka, havskräfta, plattfisk, torsk
Pelagisk trålEn trål som dras i den fria vattenmassanSill, makrill
RingnotEtt nät som läggs runt ett stim och dras ihopSill, makrill, sej
SnurrevadEtt nät med långa linor som omringar fisken på bottenRödtunga, makrill
BottenskrapaEn ram som dras över botten och skrapar upp skaldjurenVilda ostron, musslor, kammusslor
Garn och nätNät som står still i vattnet, fisken fastnar i maskornaTorsk, piggvar, gös, krabba
Bur och tinaEn fälla med bete som djuren kryper in iHummer, havskräfta, krabba
Långrev och långlinaEn lång lina med många krokarTorsk, kolja, hälleflundra

Arterna är hämtade ur WWF Fiskguidens uppgifter om hur varje art fiskas. Beskrivningen av redskapen är förenklad.

Botten och bifångst

Redskap som dras över botten påverkar den mer än redskap som står still. Det syns i WWF:s bedömningar. Bottentrålad krabba och hummer får rött oavsett område. Ostron och blåmusslor som tas med bottenskrapa eller trål får också rött, med ett undantag för blåmussla från Limfjorden.

Vilda ostron skördas ofta med skrapor eller håv vilket orsakar skador på bottenmiljön och andra djur som lever där.

WWF Fiskguiden, Ostron

Trålen kan göras mer selektiv. Bifångst finns ändå: långa tas främst som bifångst i torsk- och havskräfttrål, och marulk följer med i både fisk- och kräfttrål.

Risten i kräft- och räktrålen

Enligt Havs- och vattenmyndigheten trålas havskräfta med bottentrål, främst på fast lerbotten där kräftorna gräver sina hålor. För att andra bottenlevande arter inte ska följa med sätts ofta en rist i trålen. Det är ett galler med spalter som kräftan går igenom in i trålpåsen, medan större fisk leds ut genom en öppning för fisk. I kräfttrålen får spalterna vara högst 35 mm breda. Sedan 2004 krävs rist för kräfttrålning innanför trålgränsen.

Det finns också seltratrålar, där en panel med större maskor på trålens ovansida låter fisk som simmar uppåt ta sig ut. Havs- och vattenmyndigheten skriver att en seltratrål inte sorterar lika bra som en trål med rist och att den fångar både kräfta och fisk. En äldre variant, seltratrål 345, får sedan 2020 inte användas av svenska fiskare i Skagerrak, Kattegatt eller EU:s del av Nordsjön, för att skydda torsken.

Räktrålen i Skagerrak och Kattegatt måste ha rist. Där får spalterna vara högst 19 mm, smalt nog för att de flesta fiskar inte kommer igenom. En kombirist har dessutom en nedre del med smalare spalter, minst 9 mm, som sorterar ut små räkor. Den som har fiskekvot i Skagerrak får sätta en extra fångstpåse, en tunnel, där fisken samlas i stället för att släppas ut.

TrålRistVar den får användas
Kräfttrål med rist (306)Spalter högst 35 mmÄven innanför trålgränsen, i så kallade inflyttningsområden
Seltratrål (332)Ingen rist, panel med 300 mm maskorSkagerrak och Kattegatt, inte innanför trålgränsen
Räktrål med rist (303)Spalter högst 19 mmÄven innanför trålgränsen, men inte grundare än 60 meter
Räktrål med kombirist (349)Övre del högst 19 mm, nedre minst 9 mmÄven innanför trålgränsen, men inte grundare än 60 meter
Räktrål med tunnel (337, 350)Rist plus extra påse för fiskInte innanför trålgränsen och inte i Kattegatt

Metoden avgör färgen hos WWF

WWF Fiskguiden ger grönt (bra val), gult (undvik, ät högst 3 till 4 gånger per år) eller rött (låt bli) för varje kombination av art, metod och område. Det räcker alltså inte att veta vilken fisk det är. Hela systemet förklaras i WWF:s fiskguide förklarad.

ArtMetod och områdeWWF
KrabbaTinor, Skagerrak och Kattegatt, svensk zonGrönt
KrabbaGarn, Skagerrak och Kattegatt, svensk zonGult
KrabbaBottentrål, alla områdenRött
HummerTinor, Skagerrak och Kattegatt, svenskt fiskeGult
HummerTrål, alla områdenRött
HavskräftaTinor, Kattegatt, Skagerrak och NordsjönGult
SillRingnot eller pelagisk trål, Skagerrak, Kattegatt och Nordsjön (höstlekande)Grönt
GösGarn, Mälaren, Hjälmaren och VänernGrönt
BlåmusslaOdlad, bland annat i Sverige och DanmarkGrönt
BlåmusslaBottenskrapa eller trål, alla områden utom ett undantag i LimfjordenRött

WWF uppdaterar artsidorna. De som används här ändrades senast mellan december 2024 och januari 2026.

Fråga efter metoden

På etiketten eller skylten vid disken ska det stå om varan är fångad eller odlad och var den kommer ifrån. Redskapet kan anges som en kategori, till exempel ringnotar och sänkhåvar. Hur man läser uppgifterna står i Så läser du fiskens etikett. Fiskskaldjur säljer bland annat svensk hummer, hel kokt krabba och blåmusslor. Arterna beskrivs i lexikonet under hummer, krabba och havskräfta, och fångsterna på Västkusten i siffror finns i Fisket på Västkusten i siffror.