
Trål, garn och bur: så fångas fisken och skaldjuren
Fiskebåt vid kajen. Ruta ur egen film. Bild: Fiskskaldjur
Fiskeredskap delas in i aktiva och passiva. Aktiva redskap som trål, not och skrapor dras genom vattnet eller sätts runt fisken. Passiva redskap som garn, burar och långrev står still. Redskap som dras över botten skadar den mer. WWF bedömer varje art efter både fångstmetod och fångstområde.
Snabba svar
Vad är skillnaden mellan aktiva och passiva redskap?
Havs- och vattenmyndigheten räknar trål, vad, not och skrapredskap som aktiva redskap. De dras genom vattnet eller sätts runt fisken. Garn, fällor, burar, krokar och linor är passiva redskap. De står still, och fisken eller skaldjuret simmar eller kryper själv in.
Hur fångas havskräftor och hummer?
Havskräfta fiskas med bur och med bottentrål, som i vissa områden har en sorteringsrist för att minska bifångsten. Hummer fångas i burar som kallas tinor, och enligt Länsstyrelsen får hummer bara fiskas med tina eller bur. WWF kallar tinor en skonsam fiskemetod.
Hur fiskas räkor?
Nordhavsräkan fiskas med bottentrål. I Skagerrak och Kattegatt ska trålen ha en rist som sorterar ut fisk, enligt Havs- och vattenmyndigheten. WWF Fiskguiden ger rött ljus för räka trålad i Skagerrak, Kattegatt, Nordsjön och Norska rännan, och gult för räka trålad vid Island, Svalbard och Grönland.
Varför kan samma art vara både grön och röd hos WWF?
WWF bedömer varje kombination av art, fångstmetod och område för sig. Krabba fångad med tinor i Skagerrak och Kattegatt i Sveriges zon får grönt, krabba från svenskt garnfiske gult och trålad krabba rött oavsett var den fångats.
Vad är bifångst?
Bifångst är fisk och djur som följer med i redskapet fast fisket gällde en annan art. Långa fångas till exempel främst som bifångst vid torsk- och havskräftfiske med trål, och marulk tas också som bifångst i fisk- och kräfttrål.
Vad är en rist i en trål?
En rist är ett galler i trålen som sorterar fångsten. Kräftor eller räkor går igenom spalterna in i trålpåsen, medan större fisk leds ut genom en öppning. Enligt Havs- och vattenmyndigheten får spalterna vara högst 35 mm i kräfttrål och högst 19 mm i räktrål.
Tre sorters fiske
Göteborgs fiskauktion delar det svenska fisket i tre huvudtyper. Det pelagiska fisket tar fisk som lever fritt i vattnet, som sill och makrill, med trål eller not. Det demersala fisket tar bottenlevande arter, som plattfisk, torskfisk, havskräfta och räka, med trål. Den tredje typen är fiske med passiva redskap: nät, burar och långrev.
På Västkusten finns båda sorterna. Den 31 december 2025 hade Västra Götalands län 111 fiskefartyg med aktiva redskap och 251 med passiva, enligt Havs- och vattenmyndigheten. De flesta är små båtar: 294 av länets 362 fartyg är kortare än 12 meter.
Metoderna i korthet
| Metod | Så fungerar den | Exempel på arter |
|---|---|---|
| Bottentrål | En nätstrut som dras längs botten | Räka, havskräfta, plattfisk, torsk |
| Pelagisk trål | En trål som dras i den fria vattenmassan | Sill, makrill |
| Ringnot | Ett nät som läggs runt ett stim och dras ihop | Sill, makrill, sej |
| Snurrevad | Ett nät med långa linor som omringar fisken på botten | Rödtunga, makrill |
| Bottenskrapa | En ram som dras över botten och skrapar upp skaldjuren | Vilda ostron, musslor, kammusslor |
| Garn och nät | Nät som står still i vattnet, fisken fastnar i maskorna | Torsk, piggvar, gös, krabba |
| Bur och tina | En fälla med bete som djuren kryper in i | Hummer, havskräfta, krabba |
| Långrev och långlina | En lång lina med många krokar | Torsk, kolja, hälleflundra |
Arterna är hämtade ur WWF Fiskguidens uppgifter om hur varje art fiskas. Beskrivningen av redskapen är förenklad.
Botten och bifångst
Redskap som dras över botten påverkar den mer än redskap som står still. Det syns i WWF:s bedömningar. Bottentrålad krabba och hummer får rött oavsett område. Ostron och blåmusslor som tas med bottenskrapa eller trål får också rött, med ett undantag för blåmussla från Limfjorden.
Vilda ostron skördas ofta med skrapor eller håv vilket orsakar skador på bottenmiljön och andra djur som lever där.
Trålen kan göras mer selektiv. Bifångst finns ändå: långa tas främst som bifångst i torsk- och havskräfttrål, och marulk följer med i både fisk- och kräfttrål.
Risten i kräft- och räktrålen
Enligt Havs- och vattenmyndigheten trålas havskräfta med bottentrål, främst på fast lerbotten där kräftorna gräver sina hålor. För att andra bottenlevande arter inte ska följa med sätts ofta en rist i trålen. Det är ett galler med spalter som kräftan går igenom in i trålpåsen, medan större fisk leds ut genom en öppning för fisk. I kräfttrålen får spalterna vara högst 35 mm breda. Sedan 2004 krävs rist för kräfttrålning innanför trålgränsen.
Det finns också seltratrålar, där en panel med större maskor på trålens ovansida låter fisk som simmar uppåt ta sig ut. Havs- och vattenmyndigheten skriver att en seltratrål inte sorterar lika bra som en trål med rist och att den fångar både kräfta och fisk. En äldre variant, seltratrål 345, får sedan 2020 inte användas av svenska fiskare i Skagerrak, Kattegatt eller EU:s del av Nordsjön, för att skydda torsken.
Räktrålen i Skagerrak och Kattegatt måste ha rist. Där får spalterna vara högst 19 mm, smalt nog för att de flesta fiskar inte kommer igenom. En kombirist har dessutom en nedre del med smalare spalter, minst 9 mm, som sorterar ut små räkor. Den som har fiskekvot i Skagerrak får sätta en extra fångstpåse, en tunnel, där fisken samlas i stället för att släppas ut.
| Trål | Rist | Var den får användas |
|---|---|---|
| Kräfttrål med rist (306) | Spalter högst 35 mm | Även innanför trålgränsen, i så kallade inflyttningsområden |
| Seltratrål (332) | Ingen rist, panel med 300 mm maskor | Skagerrak och Kattegatt, inte innanför trålgränsen |
| Räktrål med rist (303) | Spalter högst 19 mm | Även innanför trålgränsen, men inte grundare än 60 meter |
| Räktrål med kombirist (349) | Övre del högst 19 mm, nedre minst 9 mm | Även innanför trålgränsen, men inte grundare än 60 meter |
| Räktrål med tunnel (337, 350) | Rist plus extra påse för fisk | Inte innanför trålgränsen och inte i Kattegatt |
Metoden avgör färgen hos WWF
WWF Fiskguiden ger grönt (bra val), gult (undvik, ät högst 3 till 4 gånger per år) eller rött (låt bli) för varje kombination av art, metod och område. Det räcker alltså inte att veta vilken fisk det är. Hela systemet förklaras i WWF:s fiskguide förklarad.
| Art | Metod och område | WWF |
|---|---|---|
| Krabba | Tinor, Skagerrak och Kattegatt, svensk zon | Grönt |
| Krabba | Garn, Skagerrak och Kattegatt, svensk zon | Gult |
| Krabba | Bottentrål, alla områden | Rött |
| Hummer | Tinor, Skagerrak och Kattegatt, svenskt fiske | Gult |
| Hummer | Trål, alla områden | Rött |
| Havskräfta | Tinor, Kattegatt, Skagerrak och Nordsjön | Gult |
| Sill | Ringnot eller pelagisk trål, Skagerrak, Kattegatt och Nordsjön (höstlekande) | Grönt |
| Gös | Garn, Mälaren, Hjälmaren och Vänern | Grönt |
| Blåmussla | Odlad, bland annat i Sverige och Danmark | Grönt |
| Blåmussla | Bottenskrapa eller trål, alla områden utom ett undantag i Limfjorden | Rött |
WWF uppdaterar artsidorna. De som används här ändrades senast mellan december 2024 och januari 2026.
Fråga efter metoden
På etiketten eller skylten vid disken ska det stå om varan är fångad eller odlad och var den kommer ifrån. Redskapet kan anges som en kategori, till exempel ringnotar och sänkhåvar. Hur man läser uppgifterna står i Så läser du fiskens etikett. Fiskskaldjur säljer bland annat svensk hummer, hel kokt krabba och blåmusslor. Arterna beskrivs i lexikonet under hummer, krabba och havskräfta, och fångsterna på Västkusten i siffror finns i Fisket på Västkusten i siffror.
Finns i butiken
Se hela sortimentet-
Svensk hummer1 st849 kr
-
Hel krabba0,5 till 0,6 kg249 kr
-
Blåmusslor1 kg129 kr129 kr/kg
-
Råa havskräftor, mellan0,5 kg379 kr758 kr/kg
-
Hämta i butik
Beställ på nätet och hämta i Ålsten eller på Kungsholmen.
Så beställer du och hämtar



