WWF:s fiskguide förklarad: grönt, gult och rött
I WWF:s fiskguide betyder grönt Bra val, gult Undvik, ät högst 3 till 4 gånger per år, och rött Låt bli. Färgen gäller inte arten i sig utan var och hur den är fångad eller odlad, så samma fisk kan vara både grön och röd.
Snabba svar
Vad betyder färgerna i WWF:s fiskguide?
Grönt ljus heter Bra val. Gult ljus heter Undvik, och WWF skriver att man då bör äta arten högst 3 till 4 gånger per år. Rött ljus heter Låt bli. Färgerna fungerar som ett trafikljus.
Varför har samma fisk flera färger?
WWF bedömer varje bestånd, fångstmetod och odlingsform för sig. Sill fångad med ringnot i Skagerrak är grön, medan sill från Östersjön är röd oavsett metod, med undantag för Rigabukten. Därför måste du veta var och hur fisken är fångad.
Hur bestämmer WWF färgen?
För vildfångad fisk väger WWF in hur bestånden mår, om förvaltning och kontroll fungerar och hur fisket påverkar ekosystemet, till exempel redskap och bifångst. För odlad fisk granskas också fodret, odlingens miljöpåverkan, djurvälfärd och de anställdas rättigheter.
Hur vet jag vilken färg fisken i disken har?
Titta på art, fångstområde och fångstmetod eller odlingsform på etiketten och jämför med fiskguiden. WWF påpekar att butiker och restauranger enligt EU:s regler ska ange artens svenska och vetenskapliga namn, fångstmetod och ursprung. Står det inte, fråga personalen.
Är rött ljus samma sak som rödlistad?
Nej. WWF skriver att rött ljus inte betyder att arten är rödlistad av SLU Artdatabanken. Rödlistan bedömer risken att en art dör ut i Sverige. Rött ljus i fiskguiden bygger på hur bestånden mår, hur förvaltningen fungerar och hur fisket eller odlingen påverkar ekosystemet.
Vad gör jag om det inte finns något grönt?
WWF rekommenderar fisk och skaldjur märkta med MSC, ASC eller KRAV som andrahandsval när det inte finns något med grönt ljus. Märkningarna förklaras på en egen sida.
Finns i butiken
Se hela sortimentet-
Kalix löjrom Maj-Britts100 g499 kr4 990 kr/kg
-
Hämta i butik
Beställ på nätet och hämta i Ålsten eller på Kungsholmen.
Så beställer du och hämtar
Så fungerar guiden
Fiskguiden är Världsnaturfonden WWF:s konsumentguide för fisk och skaldjur. Den har getts ut i Sverige sedan 2002, tar upp ungefär 100 arter som är vanliga på den svenska marknaden och görs tillsammans med andra WWF-kontor. Fiskguider finns i 17 länder. Enligt WWF bygger bedömningarna på offentligt publicerade vetenskapliga underlag, och guidens data uppdaterades senast i december 2025.
Varje art har en egen sida där fångstområden och metoder delas upp i grönt, gult och rött. Områdena anges ofta med FAO- och ICES-nummer, samma slags uppgifter som står på etiketten. Hur du läser en etikett förklaras i Så läser du fiskens etikett, och de vanliga fångstmetoderna i Trål, garn och bur.
Exempel: samma art, olika färg
Tabellen visar ett urval ur fiskguiden för arter som säljs i fiskdiskar. Den är förkortad. Fullständiga bedömningar med alla områden står på WWF:s artsidor.
| Art | Grönt (exempel) | Gult (exempel) | Rött (exempel) |
|---|---|---|---|
| Sill | Ringnot eller pelagisk trål, Skagerrak, Kattegatt, Nordsjön (höstlekande) | Inget | Östersjön oavsett metod, utom Rigabukten |
| Nordhavsräka | Inget | Bottentrål vid Island, Svalbard och Grönland | Bottentrål i Skagerrak, Kattegatt och Nordsjön |
| Havskräfta | Inget | Tinor i Skagerrak, Kattegatt och Nordsjön | Övriga Nordostatlanten oavsett metod |
| Hummer | Inget | Tinor, svenskt fiske i Skagerrak och Kattegatt | Amerikansk hummer, tinor i USA och Kanada |
| Krabba | Tinor i Skagerrak och Kattegatt, svensk zon | Nät i Skagerrak och Kattegatt, svensk zon | Bottentrål oavsett område |
| Blåmussla | Odlad i bland annat Sverige, Danmark och Frankrike | Bottentrål i Limfjorden | Bottenskrapa eller bottentrål |
| Ostron | Odlade platta ostron från Frankrike, odlade stillahavsostron i Nordostatlanten | Inget | Skrapor eller bottentrål |
| Lax | Odlad i slutna system på land i Europa | Odlad i öppna kassar i Norge, Skottland, Irland, Island och på Färöarna | Vild lax från Östersjön, med undantag på gult |
| Torsk | Långrev vid Island | Bottentrål vid Island | Nordostatlanten inklusive Östersjön, med undantag |
| Makrill | Inget för Scomber scombrus | Inget för Scomber scombrus | Scomber scombrus i Nordostatlanten oavsett metod |
| Siklöja (löjrom) | Bottenviken, svensk zon | Nät i Mälaren och Vänern | Amerikansk siklöja från Stora sjöarna, utom Lake Superior (Wisconsin) |
| Gös | Nät i Mälaren, Hjälmaren och Vänern | Nät i schweiziska insjöar | Östersjön oavsett metod |
Ändringar i 2025 års guide
WWF redovisar vad som ändrades i senaste uppdateringen. Några exempel som rör fisk i svenska fiskdiskar:
- Regnbåge odlad i öppna kassar i Sverige gick från grönt till gult.
- Lax odlad i slutna, recirkulerande system på land i Europa är en ny bedömning och fick grönt.
- Torsk fångad med långrev vid Island fick grönt.
- Torsk fångad med långrev eller garn i Barents hav, Norska havet och kring Svalbard fick rött.
Det här väger WWF in
- Hur bestånden mår.
- Om förvaltningen och kontrollen av fisket fungerar.
- Fiskets påverkan på ekosystemet, bland annat redskapet och hur mycket bifångst det blir.
- För odlad fisk dessutom var fodret kommer ifrån, odlingens miljöpåverkan, djurvälfärd och de anställdas sociala och etiska rättigheter.
WWF skriver också om redskapen. Bottentrål påverkar arter och livsmiljöer på botten eftersom redskapet släpas längs den. Garn och långrev kan skada sjöfåglar och marina däggdjur. Bur lyfter WWF fram som ett bättre val: fisk som inte skulle fångas kan släppas tillbaka levande, och buren påverkar botten lite. Fisk från slutna odlingar på land påverkar omgivningen mindre men drar mer energi än kassodlingar i havet. Odlade musslor kräver inget foder eftersom de lever på växtplankton och alger i vattnet.
Låg klimatpåverkan är inte samma sak som grönt ljus. WWF nämner sill, skarpsill och makrill som fisk som kan ge små koldioxidutsläpp, eftersom de går i stim och fångas snabbt med lite bränsle, lite bifångst och liten bottenkontakt. Ett sådant fiske kan ändå få rött ljus om beståndet är svagt eller förvaltningen brister.
Så använder du guiden när du handlar
Läs art, fångstområde och fångstmetod eller odlingsland på etiketten eller skylten.
Slå upp arten i fiskguiden och hitta raden som stämmer med område och metod.
Saknas uppgiften, fråga i butiken.
Finns inget grönt, välj enligt WWF hellre MSC-, ASC- eller KRAV-märkt.
Ett exempel där ursprunget följer av namnet är Kalix löjrom. Kalix Löjrom är en skyddad ursprungsbeteckning och kommer från siklöja i Bottenviken, som WWF ger grönt ljus. Mer om det i Kalix löjrom och Skyddade beteckningar. Märkningarna MSC, ASC och KRAV förklaras i MSC, ASC och KRAV.



