Hoppa till huvudinnehållet

Hållbart val och märkning

WWF:s fiskguide förklarad: grönt, gult och rött

I WWF:s fiskguide betyder grönt Bra val, gult Undvik, ät högst 3 till 4 gånger per år, och rött Låt bli. Färgen gäller inte arten i sig utan var och hur den är fångad eller odlad, så samma fisk kan vara både grön och röd.

Snabba svar

  • Vad betyder färgerna i WWF:s fiskguide?

    Grönt ljus heter Bra val. Gult ljus heter Undvik, och WWF skriver att man då bör äta arten högst 3 till 4 gånger per år. Rött ljus heter Låt bli. Färgerna fungerar som ett trafikljus.

  • Varför har samma fisk flera färger?

    WWF bedömer varje bestånd, fångstmetod och odlingsform för sig. Sill fångad med ringnot i Skagerrak är grön, medan sill från Östersjön är röd oavsett metod, med undantag för Rigabukten. Därför måste du veta var och hur fisken är fångad.

  • Hur bestämmer WWF färgen?

    För vildfångad fisk väger WWF in hur bestånden mår, om förvaltning och kontroll fungerar och hur fisket påverkar ekosystemet, till exempel redskap och bifångst. För odlad fisk granskas också fodret, odlingens miljöpåverkan, djurvälfärd och de anställdas rättigheter.

  • Hur vet jag vilken färg fisken i disken har?

    Titta på art, fångstområde och fångstmetod eller odlingsform på etiketten och jämför med fiskguiden. WWF påpekar att butiker och restauranger enligt EU:s regler ska ange artens svenska och vetenskapliga namn, fångstmetod och ursprung. Står det inte, fråga personalen.

  • Är rött ljus samma sak som rödlistad?

    Nej. WWF skriver att rött ljus inte betyder att arten är rödlistad av SLU Artdatabanken. Rödlistan bedömer risken att en art dör ut i Sverige. Rött ljus i fiskguiden bygger på hur bestånden mår, hur förvaltningen fungerar och hur fisket eller odlingen påverkar ekosystemet.

  • Vad gör jag om det inte finns något grönt?

    WWF rekommenderar fisk och skaldjur märkta med MSC, ASC eller KRAV som andrahandsval när det inte finns något med grönt ljus. Märkningarna förklaras på en egen sida.

Finns i butiken

Se hela sortimentet

Så fungerar guiden

Fiskguiden är Världsnaturfonden WWF:s konsumentguide för fisk och skaldjur. Den har getts ut i Sverige sedan 2002, tar upp ungefär 100 arter som är vanliga på den svenska marknaden och görs tillsammans med andra WWF-kontor. Fiskguider finns i 17 länder. Enligt WWF bygger bedömningarna på offentligt publicerade vetenskapliga underlag, och guidens data uppdaterades senast i december 2025.

Varje art har en egen sida där fångstområden och metoder delas upp i grönt, gult och rött. Områdena anges ofta med FAO- och ICES-nummer, samma slags uppgifter som står på etiketten. Hur du läser en etikett förklaras i Så läser du fiskens etikett, och de vanliga fångstmetoderna i Trål, garn och bur.

Exempel: samma art, olika färg

Tabellen visar ett urval ur fiskguiden för arter som säljs i fiskdiskar. Den är förkortad. Fullständiga bedömningar med alla områden står på WWF:s artsidor.

ArtGrönt (exempel)Gult (exempel)Rött (exempel)
SillRingnot eller pelagisk trål, Skagerrak, Kattegatt, Nordsjön (höstlekande)IngetÖstersjön oavsett metod, utom Rigabukten
NordhavsräkaIngetBottentrål vid Island, Svalbard och GrönlandBottentrål i Skagerrak, Kattegatt och Nordsjön
HavskräftaIngetTinor i Skagerrak, Kattegatt och NordsjönÖvriga Nordostatlanten oavsett metod
HummerIngetTinor, svenskt fiske i Skagerrak och KattegattAmerikansk hummer, tinor i USA och Kanada
KrabbaTinor i Skagerrak och Kattegatt, svensk zonNät i Skagerrak och Kattegatt, svensk zonBottentrål oavsett område
BlåmusslaOdlad i bland annat Sverige, Danmark och FrankrikeBottentrål i LimfjordenBottenskrapa eller bottentrål
OstronOdlade platta ostron från Frankrike, odlade stillahavsostron i NordostatlantenIngetSkrapor eller bottentrål
LaxOdlad i slutna system på land i EuropaOdlad i öppna kassar i Norge, Skottland, Irland, Island och på FäröarnaVild lax från Östersjön, med undantag på gult
TorskLångrev vid IslandBottentrål vid IslandNordostatlanten inklusive Östersjön, med undantag
MakrillInget för Scomber scombrusInget för Scomber scombrusScomber scombrus i Nordostatlanten oavsett metod
Siklöja (löjrom)Bottenviken, svensk zonNät i Mälaren och VänernAmerikansk siklöja från Stora sjöarna, utom Lake Superior (Wisconsin)
GösNät i Mälaren, Hjälmaren och VänernNät i schweiziska insjöarÖstersjön oavsett metod

Ändringar i 2025 års guide

WWF redovisar vad som ändrades i senaste uppdateringen. Några exempel som rör fisk i svenska fiskdiskar:

  • Regnbåge odlad i öppna kassar i Sverige gick från grönt till gult.
  • Lax odlad i slutna, recirkulerande system på land i Europa är en ny bedömning och fick grönt.
  • Torsk fångad med långrev vid Island fick grönt.
  • Torsk fångad med långrev eller garn i Barents hav, Norska havet och kring Svalbard fick rött.

Det här väger WWF in

  • Hur bestånden mår.
  • Om förvaltningen och kontrollen av fisket fungerar.
  • Fiskets påverkan på ekosystemet, bland annat redskapet och hur mycket bifångst det blir.
  • För odlad fisk dessutom var fodret kommer ifrån, odlingens miljöpåverkan, djurvälfärd och de anställdas sociala och etiska rättigheter.

WWF skriver också om redskapen. Bottentrål påverkar arter och livsmiljöer på botten eftersom redskapet släpas längs den. Garn och långrev kan skada sjöfåglar och marina däggdjur. Bur lyfter WWF fram som ett bättre val: fisk som inte skulle fångas kan släppas tillbaka levande, och buren påverkar botten lite. Fisk från slutna odlingar på land påverkar omgivningen mindre men drar mer energi än kassodlingar i havet. Odlade musslor kräver inget foder eftersom de lever på växtplankton och alger i vattnet.

Låg klimatpåverkan är inte samma sak som grönt ljus. WWF nämner sill, skarpsill och makrill som fisk som kan ge små koldioxidutsläpp, eftersom de går i stim och fångas snabbt med lite bränsle, lite bifångst och liten bottenkontakt. Ett sådant fiske kan ändå få rött ljus om beståndet är svagt eller förvaltningen brister.

Så använder du guiden när du handlar

  1. Läs art, fångstområde och fångstmetod eller odlingsland på etiketten eller skylten.

  2. Slå upp arten i fiskguiden och hitta raden som stämmer med område och metod.

  3. Saknas uppgiften, fråga i butiken.

  4. Finns inget grönt, välj enligt WWF hellre MSC-, ASC- eller KRAV-märkt.

Ett exempel där ursprunget följer av namnet är Kalix löjrom. Kalix Löjrom är en skyddad ursprungsbeteckning och kommer från siklöja i Bottenviken, som WWF ger grönt ljus. Mer om det i Kalix löjrom och Skyddade beteckningar. Märkningarna MSC, ASC och KRAV förklaras i MSC, ASC och KRAV.