Hoppa till huvudinnehållet

Fisklexikon

Flodkräfta

Astacus astacus

Flodkräftan, Astacus astacus, är den enda sötvattenskräfta som finns naturligt i Sverige. Kräftpest har slagit ut så mycket som 98 procent av bestånden på hundra år, och arten är klassad som akut hotad. WWF:s fiskguide ger rött ljus för alla flodkräftor från svenska vatten.

Snabba svar

  • Får man äta flodkräftor?

    Det finns fortfarande kräftfiske efter flodkräfta på många håll, enligt Havs- och vattenmyndigheten. WWF:s fiskguide avråder ändå och ger rött ljus, låt bli, för alla flodkräftor i svenska vatten. Arten är akut hotad (CR) på den svenska rödlistan och har ett eget åtgärdsprogram.

  • Var får man fiska flodkräftor?

    Bara där fiskerättsinnehavaren ger lov. Havs- och vattenmyndigheten skriver att allmänheten får fiska kräftor fritt endast i Vättern. I alla andra sjöar och vattendrag krävs tillstånd av den som äger fiskerätten, och det är den som bestämmer när och hur mycket som får fiskas.

  • Hur många flodkräftor finns kvar?

    Havs- och vattenmyndigheten anger färre än 1 000 kända bestånd, mot drygt 10 000 lokaler med signalkräfta. Upp till 98 procent av flodkräftbestånden har försvunnit på hundra år, främst genom kräftpest. Enligt WWF finns arten i dag främst i västra Svealand och längs Norrlandskusten.

  • Hur ser en flodkräfta ut?

    Huvud och ryggsköld är mörka, ofta svartaktiga, med vårtor och taggiga utskott. Klorna är långa, mandelformade och mörka, ofta med en röd vårta i tumgreppet. Där huvudet möter ryggskölden sitter en rad små taggar som går att känna med fingret. Signalkräftan saknar dem.

  • Vad är kräftpest?

    En svampsjukdom från Nordamerika som sprids med sporer i vattnet. Den kom till Sverige 1907 med importerade matkräftor och slog först ut flodkräftorna i Mälaren och Hjälmaren. Flodkräftor dör oftast inom några veckor. Den stam som sprids nu kom hit med signalkräftan, som alltid bär på smittan.

  • Hur länge har man ätit kräftor i Sverige?

    Enligt Havs- och vattenmyndigheten går traditionen att fiska och äta kräftor tillbaka till 1500-talet. Till den breda allmänheten spred den sig först i slutet av 1800-talet.

Finns i butiken

Se hela sortimentet

Sveriges egen kräfta

Flodkräftan antas ha vandrat in till Skandinavien för drygt 10 000 år sedan. Den lever på botten i sjöar och rinnande vatten i större delen av landet nedanför fjällkedjan. Helst håller den till i strandzonen, där bottnen är fast och det finns gömställen eller mark att gräva hålor i. Den är aktiv på natten och äter det mesta, från löv och insekter till fisk och kadaver.

Kräftpesten och signalkräftan

Signalkräftan sattes ut i svenska vatten 1969 och bär alltid på kräftpest. Pesten sprids när människor flyttar kräftor, men också med vatten, båtar och redskap. Olagliga utsättningar av signalkräfta har fått utslagningen av flodkräfta att öka kraftigt. Där signalkräftan finns blir pesten kvar. Mer om den införda arten finns på sidan signalkräfta.

Känn igen flodkräftan

KänneteckenFlodkräftaSignalkräfta
Tumgreppet på klonMörkt, ofta med röd vårtaVit vårta, ofta med vit till turkos fläck
KlornaLånga, mandelformade, mörka med vårtorBreda, släta, ofta ljusare undertill
Där huvud och ryggsköld mötsEn rad små taggarInga taggar
FärgMörk, ofta svartaktigOftast tydligt brun

Vem får fiska kräftor

Enligt Havs- och vattenmyndigheten får allmänheten fiska kräftor utan tillstånd bara på allmänt vatten i Vättern, tre helger i följd från den fjärde fredagen i augusti. I alla andra vatten krävs tillstånd av fiskerättsinnehavaren, som bestämmer när och i vilken omfattning det får fiskas. Burarna ska märkas med fiskekula, och ingen får ha fler än sex burar. Havs- och vattenmyndigheten skriver också att ett hållbart fiske av flodkräfta inte hotar arten. Det som har slagit ut bestånden är kräftpesten.

Det här är förbjudet

  • Att flytta flodkräftor eller fisk från ett vatten till ett annat utan tillstånd från länsstyrelsen.
  • Att flytta kräftredskap mellan vatten utan att desinficera dem.
  • Att föra in levande sötvattenskräftor till Sverige.
  • Att förvara, beta med eller kasta kräftor i ett annat vatten än det där de fångades.

Den som fångar eller ser kräftor som verkar sjuka ska anmäla det till länsstyrelsen, enligt Havs- och vattenmyndigheten.

Flodkräfta och Fiskskaldjur

Flodkräfta finns inte i Fiskskaldjurs webbutik (november 2026). Skillnaden mot signalkräftan förklaras i signalkräfta och flodkräfta och WWF:s färger i WWF:s fiskguide förklarad. Fler arter finns under kräftdjur. I butiken finns kokta havskräftor och övriga skaldjur.