
Torskfiskar: torsk, kolja, sej, långa och fler jämförda
Torsk, Gadus morhua. Illustration: Jonathan Couch, ur A History of the Fishes of the British Islands, 1877
Torskfiskarna hör till ordningen torskartade fiskar. Torsk, kolja, sej, lyrtorsk, vitling och Alaska pollock hör till torskfamiljen Gadidae, medan långa och kummel tillhör var sin närstående familj. För den som handlar är skillnaden främst var och hur fisken är fångad, eftersom WWF bedömer varje bestånd för sig.
Snabba svar
Vad är skillnaden på torsk, kolja och sej?
Tre arter i samma familj, Gadidae. Koljan känns igen på en svart fläck ovanför bröstfenan och smakar enligt Sjömatsfrämjandet nästan som torsk, med fast kött. Sejen saknar skäggtöm och har grövre kött än torsken. Alla tre är magra, och WWF bedömer varje bestånd för sig.
Är långa och kummel torskfiskar?
De hör till samma ordning, torskartade fiskar, men inte till torskfamiljen. Långa räknas till familjen Lotidae och kummel till Merlucciidae. Långa är också den art som Livsmedelsverkets livsmedelsdatabas anger för lutfisk.
Vilken torskfisk är mest hållbar?
Det beror på bestånd och redskap, inte på art. Hos WWF får till exempel torsk och kolja tagna med långrev vid Island grönt ljus, liksom sej tagen med ringnot i Barents hav. Torsk från Östersjön och övriga Nordostatlanten får rött, med några undantag.
Kan gravida äta torsk, kolja och sej?
Ja. Livsmedelsverket nämner torsk, kolja, sej och Alaska pollock bland fiskar som går bra att äta, även för barn, unga, gravida och ammande. Rådet är fisk två till tre gånger i veckan, gärna olika sorter.
Vad är lyrtorsk?
Lyrtorsk, Pollachius pollachius, heter också bleka och hör till samma släkte som sejen. Den liknar sej men har underbett och en mörk sidolinje som böjer sig i en båge. Den fångas mest som bifångst i garn och trål. Livsmedelsverkets livsmedelsdatabas har inga näringsvärden för den.
När är det säsong för torsk och skrei?
Torsk fiskas året runt. Norges sjømatråd anger en säsongstopp från januari till april, när den vandrande torsken, skrei, kommer in till norska kusten från Barents hav för att leka. Skreien kommer kring månadsskiftet januari och februari och vänder tillbaka i april.
Finns i butiken
Se hela sortimentet-
Torskrygg0,5 kg489 kr978 kr/kg
-
Hämta i butik
Beställ på nätet och hämta i Ålsten eller på Kungsholmen.
Så beställer du och hämtar
Arterna i korthet
| Art | Vetenskapligt namn | Familj | Var den finns |
|---|---|---|---|
| Torsk | Gadus morhua | Gadidae | Hela norra Atlanten, från Barents hav till Frankrikes västkust, och svenska hav |
| Kolja | Melanogrammus aeglefinus | Gadidae | Nordsjön, Barents hav, vid Island och Färöarna |
| Sej, gråsej | Pollachius virens | Gadidae | Största bestånden i Nordsjön, Barents hav och runt Island |
| Lyrtorsk, bleka | Pollachius pollachius | Gadidae | Från Portugal runt Brittiska öarna till Nordsjön, Skagerrak och norra Norge |
| Vitling | Merlangius merlangus | Gadidae | Nordöstra Atlanten och Västerhavet, även sydvästra Östersjön |
| Alaska pollock | Gadus chalcogrammus | Gadidae | Norra Stilla havet, vid Nordamerikas västkust och norra Asien |
| Långa | Molva molva | Lotidae | Kattegatt, Skagerrak, sydvästra Östersjön och Nordatlanten till Biscaya |
| Kummel | Merluccius merluccius | Merlucciidae | Medelhavet, Atlanten, Nordsjön och Skagerrak |
Namnen är handelsbeteckningar enligt Livsmedelsverkets föreskrift, och familjerna följer den internationella artdatabasen GBIF. Utbredningen följer WWF:s fiskguide, för lyrtorsk Havforskningsinstituttet i Norge. Alaska pollock kallas av WWF för norra Stilla havets motsvarighet till torsken och tillhör samma släkte, Gadus. Hur torsk, kolja och sej känns igen i disken står under torsk, kolja och sej.
Kännetecken, smak och säsong
| Art | Känns igen på | Köttet | Bästa säsong |
|---|---|---|---|
| Torsk | Tre ryggfenor, överbett, skäggtöm och ljus sidolinje | De flesta tillagningar passar | Året om, säsongstopp januari till april |
| Kolja | Svart fläck ovanför bröstfenan, mörk sidolinje, skäggtöm | Fast, nära torsk i smak, lätt skaldjurssmak | Uppgift saknas |
| Sej | Saknar skäggtöm, framskjutande underkäke, grön till grönsvart rygg | Grövre än torskens, bra att grilla | Året om, bäst på våren |
| Lyrtorsk | Liknar sej men har underbett och mörk, böjd sidolinje | Uppgift saknas | Uppgift saknas |
| Vitling | Spetsig nos, överbett, svart fläck vid bröstfenan, ingen skäggtöm som vuxen | Uppskattad matfisk | Våren, hösten och vintern |
| Långa | Lång och smal som en blandning av ål och torsk, svartvit kant på fenorna | Välsmakande och något grovt | Våren, vårlånga |
| Kummel | Långsmal, brunsvart rygg, svart i munnen | Vitt, faller lätt isär, passar att steka och pochera | Sommaren |
Kännetecken och kött följer Sjömatsfrämjandets artbeskrivningar, lyrtorsken Havforskningsinstituttet. Säsongerna kommer från Sjömatsfrämjandet och Norges sjømatråd: torsk och sej har säsong året om enligt Sjömatsfrämjandet, Norges sjømatråd räknar sejen som bäst på våren och kummeln på sommaren, och Sjömatsfrämjandet anger våren för långa och våren, hösten och vintern för vitling. Kummelns kött kan behöva bindas upp för att inte falla isär vid tillagning, skriver Sjömatsfrämjandet.
Skrei är den norsk-arktiska torsken som växer upp i Barents hav och kommer in till Lofoten och Vesterålen för att leka. Norges sjømatråd skriver att den kommer kring månadsskiftet januari och februari och vänder tillbaka i april. Kusttorsken stannar däremot hela livet nära botten längs kusten.
Fångst och WWF:s bedömning
WWF:s fiskguide bedömer varje bestånd och redskap för sig. Tabellen visar redskapen och vad som får grönt eller rött ljus.
| Art | Fångas med | Grönt ljus hos WWF | Rött ljus hos WWF |
|---|---|---|---|
| Torsk | Långlina, garn eller trål | Långrev vid Island | Nordostatlanten inklusive Östersjön, utom de undantag som har gult |
| Kolja | Trål, garn och långlina | Långrev i Skagerrak, Nordsjön och vid Island | Nordostatlanten och Nordvästatlanten, utom undantagen |
| Sej | Trål, ringnot och långlina | Långrev och garn vid Island, ringnot i Barents hav, pelagisk trål vid Färöarna | Nordostatlanten utom undantagen, bland annat bottentrål i Skagerrak, Kattegatt och Nordsjön |
| Långa | Trål, mest som bifångst | Inget | Trål och bottentrål i Nordostatlanten |
| Kummel | Trål, garn och långlina | Bara stillahavskummel tagen med pelagisk trål | Alla övriga utom långrev i Nordostatlanten, som har gult |
| Vitling | Främst trål | Lina och spö i Biscayabukten och vid Portugal | Långrev, garn, snurrevad och trål i Nordostatlanten |
| Alaska pollock | Främst trål | Pelagisk trål i östra Berings hav | Bottentrål vid Japan |
| Lyrtorsk | Mest som bifångst i garn och trål | Uppgift saknas | Uppgift saknas |
Gult ljus betyder att WWF råder att äta fisken högst tre till fyra gånger per år. Gult får bland annat långa tagen med långrev eller garn, kummel tagen med långrev, kolja tagen med garn i Skagerrak och Kattegatt och odlad torsk från Norge. Vad färgerna betyder och hur man läser fångstområdet på etiketten står under WWF:s fiskguide och fångstområdet på etiketten. Läget för torsken förklaras under torskbeståndet.
Näring per 100 gram rå fisk
| Per 100 g rå | Torsk | Kolja | Sej | Kummel |
|---|---|---|---|---|
| Energi | 78 kcal | 79 kcal | 82 kcal | 71 kcal |
| Protein | 18,2 g | 19,4 g | 19,1 g | 16,5 g |
| Fett | 0,5 g | 0,0 g | 0,5 g | 0,4 g |
| D-vitamin | 1,8 µg | 1,5 µg | 0,2 µg | 0,7 µg |
| Selen | 27 µg | 30 µg | 28 µg | 20 µg |
| Jod | 180 µg | 112 µg | 130 µg | 120 µg |
Värdena kommer ur Livsmedelsverkets livsmedelsdatabas. Alla fyra är magra och har mycket jod. Databasen saknar värden för lyrtorsk, långa, vitling och Alaska pollock; långa finns där bara som lutfisk. Fler jämförelser under näring i fisk.
När torsken är klar
Norges sjømatråd anger en kärntemperatur på omkring 55 °C för färdigstekt torsk. Köttet ska då vara matt och fast och flagna lätt, och fisken fortsätter att tillagas en stund efter att den tagits ur pannan. För kokning råder sjømatrådet att låta torskbitarna sjuda strax under kokpunkten i 7 till 10 minuter, beroende på tjocklek, och räkna 200 till 250 gram per person. Anisakis dör vid 55 till 60 °C under en minut, enligt Livsmedelsverket.
Kostråd och säkerhet
Livsmedelsverket nämner torsk, kolja, sej och Alaska pollock bland fiskar som går bra att äta, även för barn, unga, gravida och ammande. Rådet till vuxna är fisk två till tre gånger i veckan, av olika sorter. Vildfångad torskfisk som ska ätas rå, gravas, lättmarineras eller kallrökas bör först frysas i minus 18 °C i minst tre dygn för att döda parasiten anisakis. Vid tillagning dör larverna om fisken når 55 till 60 °C i kärnan under en minut. Mer under frysa mot parasiter.
Förvara fisken i kylskåp vid högst 4 °C, som Livsmedelsverket råder. Vid 4 °C håller kylvaror ungefär dubbelt så länge som vid 8 °C.
De mindre kända arterna
- Lyrtorsk eller bleka, Pollachius pollachius: samma släkte som sejen. Livsmedelsverkets databas har inga näringsvärden för den.
- Långa, Molva molva: en torskartad fisk i familjen Lotidae som fångas med trål, främst som bifångst vid torsk- och havskräftfiske. Råvaran i lutfisk enligt Livsmedelsverket.
- Kummel, Merluccius merluccius: finns från Medelhavet till Skagerrak. Bara långrevsfångad kummel från Nordostatlanten får gult hos WWF, övrig europeisk kummel rött.
- Vitling, Merlangius merlangus: vanlig i Västerhavet och fångas främst med trål. Trålfångad vitling från Nordostatlanten får rött hos WWF.
Torskfisk i butiken
Fiskskaldjur säljer torskrygg i förpackning om 0,5 kg. Den kommer från Skagerrak och har fast, vitt kött med mild smak. Varans beskrivning föreslår stekning i smör 3 till 4 minuter per sida eller ugn på 175 °C i 12 till 15 minuter, tills köttet är vitt och flagnar, och anger en hållbarhet på 3 till 5 dagar. Övrig fisk finns under fisk och recept under torsk i receptbanken och kolja.



