
Plattfiskar: hälleflundra, piggvar, tungor och flundror
Rödspätta, Pleuronectes platessa. Illustration: Jonathan Couch, ur A History of the Fishes of the British Islands, 1877
Plattfiskarna hör till ordningen Pleuronectiformes. De nio i jämförelsen fördelar sig på tre familjer: flundrefiskarna (Pleuronectidae) med bland annat hälleflundra, rödspätta och bergtunga, varfiskarna (Scophthalmidae) piggvar och slätvar, och tungefiskarna (Soleidae) med sjötunga. Vild hälleflundra är fetast, med 8,6 gram fett per 100 gram mot högst 2,4 gram för de andra i Livsmedelsverkets databas, men WWF ger all vild hälleflundra rött ljus.
Snabba svar
Vilka plattfiskar finns?
Den här jämförelsen tar upp nio: hälleflundra, piggvar, slätvar, sjötunga, bergtunga, rödtunga, rödspätta, skrubbskädda och sandskädda. De hör till tre familjer: flundrefiskar, varfiskar och tungefiskar.
Är sjötunga och bergtunga samma fisk?
Nej. Sjötunga, Solea solea, är en tungefisk i familjen Soleidae. Bergtunga, Microstomus kitt, som också kallas bergskädda, är en flundrefisk i samma familj som rödspättan. WWF bedömer dem i samma artgrupp.
Vilken plattfisk är fetast?
Hälleflundran. Vild hälleflundra har 8,6 gram fett per 100 gram och 9,4 mikrogram D-vitamin enligt Livsmedelsverket. Odlad hälleflundra har 2,4 gram fett. Rödspätta har 0,6 gram och piggvar 1,7 gram.
Kan gravida äta hälleflundra?
Livsmedelsverket räknar stor hälleflundra till fiskar som kan innehålla mycket kvicksilver. Gravida, ammande och den som försöker bli gravid bör äta sådan fisk sammanlagt högst två till tre gånger per år. Rödspätta går däremot bra att äta för alla.
Vilka plattfiskar får grönt ljus hos WWF?
Bland de nio i jämförelsen bara piggvar odlad i landbaserade, recirkulerande system i Nederländerna och Frankrike. Vild hälleflundra, rödtunga och skrubbskädda får rött oavsett redskap i de hav WWF bedömer. Rödspätta, bergtunga, slätvar och sjötunga har gula alternativ beroende på hav och redskap.
Vilken plattfisk har godast kött?
Det är en smaksak. Sjömatsfrämjandet räknar hälleflundra till de finaste matfiskarna, med fast, vitt och skivigt kött, och kallar piggvar och slätvar finfiskar med vitt, fast kött. Sjötunga och rödtunga beskrivs som mjälla och sandskädda som söt och mör.
Finns i butiken
Se hela sortimentet-
Hälleflundrafilé0,5 kg469 kr938 kr/kg
-
Sjötungafilé500 g1 179 kr2 358 kr/kg
-
Hämta i butik
Beställ på nätet och hämta i Ålsten eller på Kungsholmen.
Så beställer du och hämtar
Arterna och familjerna
| Art | Vetenskapligt namn | Familj | Var den finns |
|---|---|---|---|
| Hälleflundra | Hippoglossus hippoglossus | Pleuronectidae | Kalla nordliga Atlanten, från Grönland och Nordamerika till Norge och Barents hav |
| Rödspätta | Pleuronectes platessa | Pleuronectidae | Skagerrak, Kattegatt och Östersjön upp till Gotland |
| Bergtunga, bergskädda | Microstomus kitt | Pleuronectidae | Sten- och klippbottnar på västkusten och i Nordsjön |
| Rödtunga | Glyptocephalus cynoglossus | Pleuronectidae | Norra Atlanten, från Nordamerika till Biscaya |
| Skrubbskädda, flundra | Platichthys flesus | Pleuronectidae | Hela Europas kust från Barents hav till Marocko, Medelhavet och Vita havet |
| Sandskädda | Limanda limanda | Pleuronectidae | Skagerrak, Kattegatt, Öresund och södra Östersjön |
| Piggvar | Scophthalmus maximus | Scophthalmidae | Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt |
| Slätvar | Scophthalmus rhombus | Scophthalmidae | Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt |
| Sjötunga, tunga | Solea solea | Soleidae | Europas Atlantkust, Medelhavet, sydvästra Svarta havet och Afrikas kust |
Namnen är handelsbeteckningar enligt Livsmedelsverkets föreskrift, och familjerna följer artdatabasen GBIF. Utbredningen följer WWF:s fiskguide, för bergtunga och sandskädda Sjömatsfrämjandet. Namnen med tunga och skädda säger inte vilken familj fisken hör till. Bergtunga och rödtunga är flundrefiskar som rödspättan, och sjötungan är den enda tungefisken i jämförelsen. I folkmun kallas sjötungan äkta tunga, och sandskäddan kallas ibland bara skädda på restaurang, skriver Sjömatsfrämjandet. Piggvar och slätvar hör till samma släkte, Scophthalmus.
Kännetecken, kött och säsong
| Art | Känns igen på | Köttet | Bästa säsong |
|---|---|---|---|
| Hälleflundra | Störst, stor mun, inåtböjd stjärtfena | Fast, vitt och skivigt | Hela året |
| Rödspätta | Roströda fläckar, benknölar i en båge bakom ögonen | Mycket uppskattad smak, hel eller filé | Uppgift saknas |
| Bergtunga | Färgrik marmorering, liten mun, tjocka läppar, hal | Förnämlig smak, lite lösare än sjötungans | Hösten och vintern |
| Rödtunga | Grårosa ovansida, något genomskinlig mot ljuset | Mjällt | Året om |
| Skrubbskädda | Skrovliga knölar längs ryggens mitt och fenorna | Silvergrått under skinnet, ljusnar vid tillagning | Sommaren och hösten |
| Sandskädda | Sidolinjen gör en båge över bröstfenan, sträva fjäll | Sött och mört | Sommaren och hösten |
| Piggvar | Nästan rund, benknölar på ögonsidan, inga fjäll | Vitt och fast | Hösten och vintern |
| Slätvar | Som piggvar men utan piggar, tunnare | Vitt och fast | Hösten och vintern |
| Sjötunga | Oval, svart fläck på bröstfenan, krokig mun | Vitt och mjällt | Året om |
Uppgifterna kommer från Sjömatsfrämjandets artbeskrivningar. På piggvar och slätvar uppskattas särskilt köttranden strax innanför fenorna. Skrubbskäddan har tjockt skinn och tillagas hel eller flådd, och på ostkusten säljs den ofta som rökt flundra. Norges sjømatråd räknar rödspätta och hälleflundra som bäst på våren.
Plattfiskarnas ögon sitter på samma sida av huvudet. Norges sjømatråd beskriver hur hälleflundrans larv först har vanlig fiskform, och sedan vandrar det vänstra ögat över till högra sidan, som blir ovansida när fisken lägger sig på botten. Sjötungan har munnen på höger sida, enligt Sjömatsfrämjandet. Plattfisk går att steka eller ugnsbaka hel, med eller utan huvud och fenor.
Fångst och WWF:s bedömning
| Art | Fångas med | Bästa färg hos WWF | Rött ljus hos WWF |
|---|---|---|---|
| Hälleflundra | Långrev, trål och särskilda garn | Gult: odlad i öppna kassar i Norge | All vild hälleflundra från Nordatlanten och övrig odling |
| Rödspätta | Främst garn och trål | Gult: bland annat snurrevad och garn i Nordostatlanten, trål i Skagerrak och Nordsjön | Trål i Östersjön och redskap utanför de gula undantagen |
| Bergtunga | Trål eller snurrevad, även bifångst vid räktrålning | Gult: garn i Skagerrak, Kattegatt och Nordsjön, snurrevad och trål vid Island | Snurrevad och trål i övriga Nordostatlanten |
| Rödtunga | Främst trål och snurrevad | Inget | Oavsett redskap i Nordostatlanten |
| Skrubbskädda | Trål, ryssjor och garn | Inget | Oavsett redskap i Nordostatlanten och Östersjön |
| Sandskädda | Mest bottentrål och snurrevad, ofta bifångst | Uppgift saknas | Uppgift saknas |
| Piggvar | Främst garn | Grönt: odlad på land i recirkulerande system, Nederländerna och Frankrike | Östersjön, övrig odling, och garn eller trål i Nordostatlanten utom garnfiske i Nordsjön |
| Slätvar | Bara bifångst med bottentrål och garn | Gult: garn i Skagerrak, Kattegatt, Nordsjön och Engelska kanalen | Garn och trål i övriga Nordostatlanten |
| Sjötunga | Främst trål och garn | Gult: bland annat trål i Skagerrak och Kattegatt, garn i Nordsjön | Nordostatlanten utom de gula undantagen |
Gult ljus betyder att WWF råder att äta fisken högst tre till fyra gånger per år. Ingen vild plattfisk i jämförelsen får grönt. Det enda gröna alternativet är piggvar odlad i landbaserade, recirkulerande system. Fråga därför efter fångstområde och redskap. Göteborgs fiskauktion räknar båda till de uppgifter som följer med fisken till butiken. Hur man läser den står under fångstområdet på etiketten och färgerna under WWF:s fiskguide.
Näring per 100 gram rå fisk
| Per 100 g rå | Hälleflundra vild | Hälleflundra odlad | Piggvar | Rödspätta | Flundra |
|---|---|---|---|---|---|
| Energi | 139 kcal | 102 kcal | 83 kcal | 56 kcal | 94 kcal |
| Protein | 15,5 g | 20,0 g | 16,7 g | 12,4 g | 18,3 g |
| Fett | 8,6 g | 2,4 g | 1,7 g | 0,6 g | 2,2 g |
| D-vitamin | 9,4 µg | 2,7 µg | 2,0 µg | 4,1 µg | 0,8 µg |
| Selen | 60 µg | 30 µg | 25 µg | 62 µg | 24 µg |
Värdena kommer ur Livsmedelsverkets livsmedelsdatabas. Flundra är skrubbskädda. Databasen saknar värden för slätvar, sjötunga, bergtunga, rödtunga och sandskädda. Mer om fett och vitaminer i fisk under näring i fisk.
Kostråd och säkerhet
Livsmedelsverket nämner rödspätta bland fiskar som går bra att äta för alla, även barn, unga, gravida och ammande. Stor hälleflundra står däremot på listan över fisk som kan innehålla mycket kvicksilver. Gravida, ammande och den som försöker bli gravid bör äta sådan fisk sammanlagt högst två till tre gånger per år. Läs mer under fisk under graviditet och kvicksilver och miljögifter i fisk.
Vildfångad fisk som ska ätas rå, gravas eller kallrökas bör frysas i minus 18 °C i minst tre dygn för att döda parasiten anisakis, skriver Livsmedelsverket. Vid tillagning dör larverna om fisken når 55 till 60 °C i kärnan under en minut. Förvara plattfisk i kylskåp vid högst 4 °C. Vid 4 °C håller kylvaror ungefär dubbelt så länge som vid 8 °C.
Plattfisk i butiken
Fiskskaldjur säljer hälleflundrafilé i förpackning om 0,5 kg. Filén har ursprung Nordatlanten eller Skagerrak, och Fiskskaldjur anger en hållbarhet på 1 till 2 dagar. Vild hälleflundra köper företaget från Norge.
Sjötungafilé finns i förpackning om 500 gram. Den är vildfångad i nordöstra Atlanten och filéerna är fria från ben och skinn. Varans beskrivning föreslår sole meunière, stekt i smör, och sjötunga Walewska. Övrig fisk finns under fisk, och recept under hälleflundra, rödspätta och piggvar i receptbanken.



